OLIVIA LUNDELL
Jag heter Olivia Lundell och jag har under mina två år grundat min kärlek för filmfoto där jag får experimentera i bilderna för att skapa stämningar, böja på verkligheten och leka “med andra ord” med publiken. Med kameran får jag lov att visa saker man inte ser med bara ögat, jag får luras och jag får göra mig förstådd. Men jag har också upptäckt möjligheten att få komma nära verkligheten i dokumentärfilm, där jag kan få komma närmare både främlingar och mina kära med kameran på ett sätt jag inte hade kunnat utan den.
Jag har försökt hitta en balans mellan obehaget och välbehaget i mina filmer. Jag vill att det ska kittla, på ett eller annat sätt - sensuellt, kusligt, vackert, sårbart.. Jag kan inte säga att jag har lyckats än men innan dessa två år visste jag inte ens att det var det jag ville hitta och nu ser jag fram emot att fortsätta letandet efter Fridhem.
Kontakt:
lundell.w.olivia@gmail.com
+46 763989540
På andra sidan om dig
Blir det verkligen lättare att leva med saknad om den man älskar upplevs vara nära, men ändå alldeles för långt bort? I denna film får vi följa en mörk kärlekshistoria om sorg, saknad och uppoffringar samtidigt som vi försöker avgöra om den växande faran kommer från den andliga världen eller den fysiska.
Filmen som jag inte visste att jag skulle klara av att göra, med stort team och mycket organistation, min Fridhemsfinal. Den bearbetas fortfarande i efterproduktion men detta är en helhetsversion.
Hångel
Här rinner svetten tillsammans med euforin. Här blir kropparna till öar som flyter in och ut ur ljuset, som fattar varandras händer ibland. Det är inte längre bara ett dansgolv de står på, utan en plats skild från livet, från tiden utanför.
Hångel är en sensuellt kittlande film jag fick äran att fota åt Vanja Lehtola som klipptes av Vera Westfelt.
Vi kommer aldrig att dö - men bränn mig inte när jag gör det
Alla ska dö. Förutom mina föräldrar, för det har dom lovat.
En film om min största rädsla som går mellan det sköra, absurda och som jag hoppas får er att skratta lite. Detta är första nosningen på en essäfilm jag skulle vilja göra en dag, men som just nu får stå för sig själv och min nyfunna kärlek till det dokumentära.
Kom in
Vi letar efter någon. Eller något. Och vem är vi som egentligen letar. En konstfilm om sökandet efter sårbarhet och det innersta rummet.
Detta var en av mina första filmer. Sprungen ur en övning där jag skulle göra ett porträtt av min klasskompis Karin Björkdahl fick jag experimentera med effekter både på plats och i efterproduktion för att skapa en stämning.