Jag heter Einar, och väljer här att visa fyra filmer jag gjort under min sista termin. Jag intresserar mig för rum och miljöer, scenografi och visuell stil i film. Under mina två år på fridhem har jag kastats omkring mellan vad jag är intresserad av, vad jag vill, och vad jag kan. Ur all den här förvirringen har något blivit tydligt åtminstone för mig. Det jag väljer att visa här kan ses som någon slags indikation på vart jag vill någonstans
Om jag säger det såhärEtt filmiskt experiment där jag utforskar mediala rum, jargonger och beteende som skiljer sig beroende på vem man pratar med, och vilka som eventuellt kan tänkas vara publik.
I min process arbetade jag med ett bygge av set med olika rum som vi kunde spela in, repa och röra oss igenom i en tagning oavbrutet.
Möte 14:15Hur kunde arbetet med bygget av nya Karolinska bli så dyrt, skandalomsusat och förvirrat?
I den här kortfilmen försöker jag förstå konsulterna som låg bakom planeringen och organiseringen av det nya universitetssjukhuset. Vilka rädslor kan de ha haft, vilka osämjor sinsemellan och framför allt hur firar man efter att ha fakturerat 257 miljoner kronor?
Utkast Utkast från filmer tillhörande en tre-skärmsinstallation jag arbetar på. I det interaktiva rummet kommer vi få gå in i en scenografi från den filmiska världen jag byggt upp. I ett pojkrum möter vi en mammas försök att förstå spåren en son lämnat efter sig, i lådor, på hårddiskar och internethistorik. Gamla ihopklibbade minnen och nya helt oförståeliga sidor, ett förhållande son och mor, generationsmur där emellan.
Installationen är lika mycket ett sätt jag vill experimentera med nya sätt att visa film på fysiskt, samt en form av interaktiv pitch. Här presenteras både en visuell stil och ton samt utdrag ur manuset jag skriver.
gopro, släpp tagetEn essäfilm om gopro och depression.