LéaCati Vallier

Kombinationen av filmat material, animation, fotografier, inscannade föremål, ljud och musik är där jag finner skaparlusten och blir som mest berörd - hur jag hoppas beröra andra. Under Fridhem har film kommit till att bli det slutgiltiga formatet för all min konstform. Jag tror på en mysig strukturerad röra där det uttryck som lämpar sig bäst för sekvensen får ta plats. 

Jag involverar ofta min familj i mitt skapande för att få med mig hemmakänslan till set. När jag skapar tillsammans med min 9-åriga lillasyster och får jobba utifrån hennes blick närmar jag mig barnasinnet, något jag intresserar mig för och kommer fortsätta utforska. Barnets nyfikenhet kan leda oss till svar på de vuxnas största frågor.


Våra Pojkar

Den etablerade jargongen i handbollslaget leder spelarna till att trigga varandra in i situationer som blir obekväma för tränaren Elina. Men det är alltid tillräckligt otydligt för att hon ska tveka på sin upplevelse. Inbillar hon sig eller blir hon sexuellt trakasserad av sina egna spelare? Elina är en kvinna i en auktoritär position och sitter på mest kunskap, ändå hamnar hon i underläge.

‘Våra Pojkar’ är baserad på mina egna upplevelser av machokulturen inom idrottsvärlden, som kvinnlig idrottare och ledare. Filmen belyser hur idrotten kan sätta tonen för en destruktiv jargong bland unga killar och hur det lämnar både spelare och tränare i en utsatthet. 


Orden hittar hem

Rädslan av att lämna denna världen och glömmas bort växer sig större när jag hittar en låda fylld med bortglömda brev på en secondhandbutik. 

I dokumentären ‘Orden hittar hem’ utforskar jag värdet av gamla brev när ingen finns kvar för att återberätta historierna som hör till. Under mitt sökande som blir till en resa möter jag flera personer, men ingen av dem verkar ha ett svar. Kanske att svaret redan finns skrivet i gammelfarmors brev?

(Kommer snart)

Barnfota

Min lillasyster missförstod ordet ‘barfota’ som ‘barnfota’; ett barn utan strumpor eller skor. 

Vuxna är då, enligt henne, vuxenfotade. 

‘Barnfota’ utgår från en fotobok som jag gjorde 2021. Jag har fotograferat min syster i vardagliga sammanhang, sådant som vi finner självklart för ett barn att göra. Ögonen som är placerade över hennes tillhör barn* som har gjort något för världen. Tillsammans med bilderna följer brev, dagboksutdrag och anteckningar som min lillasyster har skrivit. En kontrast till den grymma verkligheten som dessa barn har tvingats bevittna. 

Istället för att låta tidigare projekt bli dammiga, valde jag få nytt liv i gamla verk. Där formades filmen ‘Barnfota’. 

*Claudette Colvin, Malala Yousafzai, Greta Thunberg, Nkosi Johnson, Zuriel Oduwole, Anne Frank, Samantha Smith och Iqbal Masih.

Are there selfless good deeds?

Genom mina fotografier får vi lov att se de varelser som är osynliga för det mänskliga ögat. För en kort stund tillåts vi iaktta de till synes motbjudande varelserna som varje dag gör vår värld vacker, utan att kräva något tillbaka.


Föregående
Föregående

Nea Sroka

Nästa
Nästa

Klara Wideström